Tjugofemte mars.

Alla skriker om våffeldagen men jag kan inte sluta tänka på att jag bestämt mig för att komma hem. 

Varför jag alltid längtar hem.

Det är något speciellt. Atmosfären. Hur jag kan alla gator men efter snart tre månader i annan stad glömt bort vad som ligger längs dem. I fyra nätter sover jag tätt intill den käraste jag har, vaknar av att han håller om lite hårdare eller att han försiktigt drar i mig när jag självsäkert rullat in mig i varenda cm av det stora täcket och så äter vi lyxig frukost som vi lagat tillsammans som i en amerikansk romantisk komedi.
På stans äldsta café möts vänner som känt varandra i över ett decennium. Diskuterar relationer och gamla minnen och slås av hur mycket vi hunnit med, hur mycket vi gått igenom och hur mycket som har förändrats. Men det är väl inte så konstigt, att man förändrats från det att man var elva till det att man fyller tjugotvå. 

En torsdags alla soltimmar spenderas i min hemby, på robusta träsoffor runt grillringen och vi hånglar och grillar korv tills våra kläder är alldeles inpyrda i rök. Vi gör hemkokt palt, skalar och river potatis tills händerna gör ont och äter traditionsenligt med: mycket smör, lingonsylt och ett stort glas mjölk. Pratar bondska under hela processen, såklart. Somnar i paltschwiimen i soffan. Hand i hand. 

Grattar Carolina på födelsedagen 7 dagar i förväg. Byter presenter, pratar om det här med att flytta och väger plus mot minus. Gråter ut. Två tre fyra koppar kaffe invirade i filt på trästolarna vid bänken i köket. Fötterna mot elementet och "jag ska komma och hälsa på er, jämt." Kramar om hårt och "jag hör av mig imorgon när jag vaknar." 

Artonde till tjugotredje mars.

Imorgon åker jag hem. Skriklycka på det. 
 
 

Storm utomhus, inomhus, inuti.



Tar in våren på Rullstensgatan och har systers-längt. 

I Mars månad är det flest människor i Sverige som dör.

I Mars månad dör flest människor i Sverige. När man kämpat sig igenom vintermörkret och våren börjar närma sig är de flest kroppar som i detta avlånga land ger upp. Kanske är man så urlakad efter de tunga månaderna nästintill utan solljus, eller så är det varenda muskel i kroppen som äntligen slappnar av, andas ut. 

Februari gick fort. Sprang förbi. Bara tre dagar kortare än föregående och nästkommande månad men det kändes som om jag tappade tre veckor. Mars och vår-solljuset bär med sig kaffekoppar i solen, fikaklubb och en längtan efter att få addera fler och fler km i dessa tidigare så vintertrötta ben. 
 
 

Senaste veckan.

 
 
 


Veckans humör: 
Förlåt för att jag tjatar men jag är ju så jävla KÄR. Veckans vill ha: Lite mer tid kanske. Lite mer ledighet. Veckans köp: Tv! Har varit utan tv i över ett år och har klarat mig alldeles utmärkt. Har nu haft tv i två dagar och kan aldrig tänka mig vara utan det igen. Veckans favoritplagg: Svart fodral som man slänger på sig sekunder innan utekväll. Veckans frisyr: Långsamt växande. Veckans händelser: Ha Isak på besök. Så fint att få visa min vardag och hur mitt liv ser ut numera. Veckans saknad: Motivation. Veckans festligaste: Långkalsongfest i mitt studentrum.Tävla i Norrlandsquiz och sjunga ikapp till Eskefeurat. Veckans måltid: Quesadillas med kikärtor, creme fraiche, paprika, spiskummin och lök. Mums. Veckans borde: Men ta tag i plugget kanske. På riktigt, när ska jag komma in i plugg-flowet. Veckans godis: Bounty-kaka. Veckans sämsta: Att säga hej då. 

Piteå.

 
I helgen har jag varit ute och njutit av mitt alldeles egna vintersagoland och gått från kär till ännu kärare. Jag tror våren är påväg, även här uppe i norr. 

<3.

Du vilar ditt huvud i mitt knä, med din ena hand som stöd och den andra vandrar försiktigt upp och ned för mitt ben. Du slappnar av, andas tungt. Jag stryker dig försiktigt över axeln och drar mina fingrar genom ditt mörka hår. Tar en klunk av min tyska favoritöl. Räknar födelsemärken på din arm. Jag andas tungt. Slappnar av. 

Alldeles snart åker jag hem igen. Tjugo mil söderut till ett nymålat studentrum med hundratjugossäng på golvet. Lämnar isbanor och termoskaffe, ihopslingrade armar och ben i en soffa och byter ut för föreläsningar, café latte på stan och en och annan svordom över svårförstådd kurslitteratur. Det här nya livet är svårförstått och komplicerat, men det är ändå mitt, och något jag ska komma underfund med. Men tills dess tar jag en till klunk öl, fortsätter stryka i ditt mörka hår och räkna födelsemärken. Jag är ju så obarmhärtigt kär i dig. 

2015:

Det här året har jag bestämt mig för att vara ledig hela sommaren. Dels för att jag vill vara hemma i Piteå och insupa så mycket norrbotten jag bara kan, men också för att jag har jobbat varenda sommar sedan jag var femton, jobbat heltid senaste året och helt enkelt vill unna mig (priviligerat) extra lång semester. Så; på dessa 3 månader vill jag: 



- Resa utomlands. Alla mina tidigare stadsresor har varit fantastiska. London, Prag och Dublin och tågluffen ifjol såklart. Men är det något jag längtar efter nu är det att ta mina nära och kära till en varm strand, en solstol och så en öl i handen. Vill läsa böcker och hångla, och äta gott. 



- Fjällvandra. Massor. Vi talar om Kebnekaise, Pappa har lovat mig Stora Sjöfallet med husvagn och så bearbetar jag älskade Isak till en helg med tältövernattning, tomatsoppa tillrett i trangiakök och de vackraste vyer du någonsin sett. 


 
- Bada. Vill vara blå om läpparna och skrumpen om fingrarna, spendera alla varma sommardagar i Gåssjön, Hemlunda, Lillträsket eller på Havsbadet. 


 
- Vill att mina ben ska orka bära mig en hel mil. Vill orka hela rundan runt hemträsket och lite till. Varenda sommar sen jag blev tonåring har varit "sommaren när jag börjar springa". Men nej, nu ska det bli så. På riktigt. 

 
- Vill ha den där stora Hemmingsmarksfesten som aldrig blev av förra året, efter en för intensiv Juli månad. Vill sätta upp partytält och bjuda på bål, och fira att det är min födelsedag såklart. 

 
- Åka på Way out West. Behöver jag ens säga mer? 

Femtonde februari tvåtusenfemton.

Mitt hjärta slog dubbelt när du öppnade dörren till våran ölkväll den där lördagen, och nu när jag räknar månaderna en två tre så slår det dubbelt igen. Det skulle ju aldrig bli vi. Men det blev det. Intensivt och påskyndat men starkare än något tidigare. 

I töck om dä, i älsk dä, i vell ett vara vä nan anne än du. Nu ha du orke vä mä i tri mane, visst få vä hoppes på mang dell. Du å jeg baby. Ållte du å jeg. 

Senaste veckan.

Veckans humör: Den här veckan har fått mig att må så himla bra, speciellt helgen. Veckans vill ha: Ordning på mitt studentrum. Har burit upp på vinden, kommit med möbler, fått ommålat och möblerat om. Så nu vill jag göra det här till mitt. Veckans köp: Duschdraperi, router och sånt man behöver när man flyttat till nytt. Veckans favoritplagg: Dalmatinerklänning. Veckans frisyr: Uppsatt. Väntar på att min impulsklippning ska växa ut igen. Veckans händelser: Flytta in i studentrum, åka hem till Pite, lansera HojnaHejna (och glädjas över dess fantastiska framgång), vara kärkärarekärast och krokodilfrukostfika med bästis. Veckans saknad: Piteå. Veckans festligaste: Dricka vin till fredagsrisotto och dricka helg-öl med pojkvän för att senare somna i soffan före 22. Veckans måltid: Onsdagspizza med marta pia susa. Knytkalas som slutade i fikonpizza med valnötter och honung. Veckans borde: Hålla i pengarna. Veckans godis: Torkade fikon och knastriga vindruvor. Veckans sämsta: Koncentrationssvårigheter.

Februari.

Åker från ett hem till ett annat. Där plogvallarna mäter högre än mitt huvud och nästan varenda gathörn får mitt hjärta att slå lite snabbare, allt här är ju minnen. Det som vanligtvis går på tre tar nu fem timmar. Kör tjugo mil genom snörök och helvete du fattas mig redan. Vi fotograferar, redigerar, författar och lanserar. Klapp på axeln, fy fan vad bra vi gjort det här. Jag går runt och reklamerar min stad på axeln, orimligt stolt över vart jag råkade födas. Pite-Patriot ända ner i tårna. Hämtar ut nycklar till min nya alldeles egna bostad. Ska få hela rummet ommålat i "äggskal" och ta ner så mycket hemma jag bara kan på de 20kvm. Skriver skolarbete och planerar hemresa, igen. Hej Februari, det känns rätt skönt på något sätt att du är årets kortaste månad.

sakna.

inatt saknar jag dig. inatt, igår, imorgon saknar jag dig. idag och varje dag tills det inte är vi längre. och helvete vad jag älskar dig. 

Veckan som gått.

 
Veckans humör: Supernervös har jag varit. Och saknig. Pussat pojkvän varenda jävla sekund jag kunnat och försökt att inte gråta sönder när jag skulle flytta. Och så supernervös för att börja på socionomprogrammet, såklart. Veckans vill ha: Ville ha visning på mitt studentrum så jag kan tacka ja/nej. Men idag! Veckans köp: Köpte kollegieblock, almanacka och pennor. Så himla skolstart-igt. Veckans favoritplagg: Nolletröja.  Veckans frisyr: Klippte av mig någon decimeter hår i förra veckan så jag har mest försökt få den frisyren att funka. Veckans händelser: Flytta, pussa och krama hejdå, börja på universitetet, klassfester. Veckans saknad: Sry men Isak ofc. Minns inte att distansförhållanden var såhär jobbigt. Veckans festligaste: Klassfest med nästan alla soc'isar, gå ut på typ civilekonomsklubb och bonda/dansa järnet över 22kronorsöl. Veckans måltid: Bakischipsen jag åt igår. Mest värda någonsin.Veckans borde: Sluta oroa mig. Veckans godis: Sesamkakor. Bästa föreläsningssnackset. Veckans sämsta: Att flytta tjugo mil bort ifrån mina älsklingar. 

Innan jag flyttade till Umeå.


Om du någonsin vill ha en idiot, lägg din hand i min.

Om en vecka byter jag stad igen, helvete, jag är inte redo. Försöker tyda kartan över campus och läser insparks-schema, jag ska visst ha med mig en "vit t-shirt jag inte är rädd om" men nej jag vill inte sparkas in jag vill knappt gå jag vill stanna kvar. Jag ska börja studera till det jag har velat bli sen jag var 14, nu nästan 8 år senare blir det äntligen av och om det går fort när man har roligt är jag snart färdig.

Vi firmaplanerar, skriver lappar och marknadsför. Räknar på inköpspris och frakt och designar. Aldrig skulle väl jag göra något sånt här, men nu gör jag det, vi, jag och Carolina. Om 2014 var mitt fuck everything-yolo-år vad ska då mitt 2015 bli? Året när jag reder ut mitt liv, blir stabil?

Om mindre än en vecka flyttar jag igen och jag skulle ljuga om jag inte sa att jag kommer sakna ihjäl dig. 

Jag har det bra hemma.

 

Grattis Nordsvahn!

Idag fyller min Simon år. Min barndomsbästis, han som stod upp för mig hela våran skolgång, sa ifrån när inte jag gjorde och som nu säger till varje gång jag är orimlig och inte är rädd för att vara ärlig. Min storebror, min bästis. 
Jag blev nyss 21 och nu är han redan 22, födda samma år men det känns som att han är tio år före mig ibland. Och jag minns fortfarande hur jag var kär i dig i lågstadiet och hur jag grät på skoltoaletten när du inte ville dansa med mig på discot. Och snart är vi sambos, om än tillfälligt.
 
Grattis på födelsedagen käraste du.

Hej 2015.

Om du är snäll mot dig, lovar jag att vara snäll mot dig.
 
För nästan exakt ett år sedan sa jag att jag skulle göra det här 2014:
må bättre. verkligen må bättre. vara stabil. √
åka på den där tågluffen jag velat göra hur länge som helst. √
ställa krav på andra, inte bara mig själv. √
skratta mycket. skratta tills man gråter. √
skriva dagbok.
rensa. ut med skiten. √
uppskatta fina saker i min omvigning, inte förvänta mig en oupnåelig perfektion √
och ge sig själv ett rättvist värde. √
prova nya spännande maträtter. göra sushi hemma, koka dumplings och helgrilla fisk t.ex. √
unna mig nytt kamerahus och fotografera mera. √
skriva mera. kanske skriva något riktigt? √
 
10/11. √ Jag skrev inte dagbok, men jag skrev mer och jag har börjat på något riktigt. Jag gjorde massa nya maträtter, jag rensade ur mitt liv på allt som var jobbigt, tågluffade och skrattat har jag så jag nästan blivit galen. och mått bättre, verkligen mått bättre. 
 
2015 vill jag: 
fjällvandra igen. ta en långtur upp till kebnekajse, vandra i sarek eller ta husvagnen upp till stora sjöfallet. 
tatuera mig. japp, nu är det dags. 
satsa stenhårt på hojnahejna, vårat pitefint apparel. 
börja löpa kanske. kom igen nu, gabrielle. 
pussas med pojkvän vid varenda tillfälle jag får.  
knyta ihop säcken med dessa fantastiska nya bekantskaper jag fått det här året, och hålla hårt i de som varit med länge.
läsa fler böcker (som inte är studielitteratur). 
resa utomlands till någonstans varmt. gärna barcelona eller någonstans i grekland. 
 
så, hej tvåtusenfemton, nu är vi igång.

Staffan Degerman, Reseledare, Monty Pyton och lite annat.








Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0