Alldeles snart åker jag hem igen. Tjugo mil söderut till ett nymålat studentrum med hundratjugossäng på golvet. Lämnar isbanor och termoskaffe, ihopslingrade armar och ben i en soffa och byter ut för föreläsningar, café latte på stan och en och annan svordom över svårförstådd kurslitteratur. Det här nya livet är svårförstått och komplicerat, men det är ändå mitt, och något jag ska komma underfund med. Men tills dess tar jag en till klunk öl, fortsätter stryka i ditt mörka hår och räkna födelsemärken. Jag är ju så obarmhärtigt kär i dig.