Femtonde februari tvåtusenfemton.

Mitt hjärta slog dubbelt när du öppnade dörren till våran ölkväll den där lördagen, och nu när jag räknar månaderna en två tre så slår det dubbelt igen. Det skulle ju aldrig bli vi. Men det blev det. Intensivt och påskyndat men starkare än något tidigare. 

I töck om dä, i älsk dä, i vell ett vara vä nan anne än du. Nu ha du orke vä mä i tri mane, visst få vä hoppes på mang dell. Du å jeg baby. Ållte du å jeg. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0