Jag vet inte om man får säga såhär men jag gör det ändå.

Under alla år gav det mig fan ingenting att tänka på andra så nu lägger jag bara energi på mig själv. Och helvete vad bra det känns. 

Hemma.

Jag längtar hem. Varenda liten cell i min kropp längtar hem. Längtar bort från linje 2 och 12 och en stad som inte är min och aldrig heller kommer bli och tillbaka till storgatan, nygatan, hemmingsmark och stan. Jag saknar min snedtakslägenhet fyra trappor upp och att veta exakt vilken väg som går fortast att ta till affären, jobbet och vänner. 
 
Jag saknar utflykter till vallsberget, nakenbad i bullerviken och att bjuda över på middag och brunch. Saknar sena tekvällar tonsatta med sextiotalsmelodier och diskussioner som aldrig har något slut. Jag saknar att dricka favoritölen med sina favoriter och gå ut på krogen fastän man känner alla som är där. Saknar att känna till varje hörn av varje hus, kunna gatorna och kunna knutarna. Jag saknar att komma hem till byn och andas skogsluft, krama mamma pappa lillebror katt och att se farfar varje dag. Jag saknar det så förbannat, fyfan vad jag längtar hem. 

@alexandrakgabrielle, januari

Januari var den värsta månaden på så jävla länge, men nu är den förbi och tacka vem fan man än tackar för det. Lite såhär såg det ut genom min instagram iallafall. 

 
Hittade ett fint budskap på buss nr 5 påväg hem. 



Åkte till Umeå en helg för att slippa vara hemma för det var ju inte hemma. Köpte galen klänning och trotsade snöstorm. 

 
Och så blev jag ju bjuden på middag; världsgoda hamburgare


Hos ingen mindre än bästa Annika! 

 


Sen kom snöstorm och det var sådär kul, men när allt hade lagt sig såg det ju ut lite såhär.

 
Åkte på tjejmiddag i parisklädsel med svartvitrandigt och röda läppar. 
 
 
Såg något från falla från himlen och önskade mig något fint. 

 
En fredagkväll åkte jag till Sara och diskuterade viktiga saker med henne och Mimmi över lite (mycket) ost och kex. 

 
Hade en helg där jag slog på stort i frukostväg. 


Skev i spegel, höll tummarna för en lägenhet i stan men fick den inte utan var tvungen bo tag ett kvar till. (men det löste sig ju, det vet ni ju redan)


En morgon när himlen var delad i två. 
 
 
Och mitt (Annikas) bästa fillimpa. Kommer aldrig köpa mjukbröd igen. 
 
 
Sen januari avslutade jag med tjejfest med lite för mycket öl, kort krogenvistelse och efterfest för att ibland är det just precis exakt det man behöver. 

Vecka sju.

 
 
Veckans humör: Omtumlad och full. 
Veckans vill ha: Förstahandskontrakt.  
Veckans köp: Den nya skotskrutiga omlottskjortan. Som en nyare, snyggare version av mina tonårs rutiga veckade korta kjolar.   
Veckans favoritplagg: Nya skjortan och snygga tröjan jag köpte för ingenting alls på BikBok häromdagen.
Veckans frisyr: Sådär perfekt rödlila äntligen och långt och slängigt.  
Veckans händelser: Flyttat ut från hans lägenhet, skaffat en "egen" lägenhet och allt som hör därtill såsom att hitta busshållplatserna och lära sig busstidtabellen. Det går liksom bussar söndagkvällar, till Hemmingsmark går det ca tre bussar om dagen. 
Veckans saknad: Ja let's not talk about that one. Men så saknar jag ju Simon också, som är borta i Lund, som om det vore en bra grej att vara så långt bort ifrån varandra.  
Veckans festligaste: Lördagsöl med fina tjejor och sen gå ut på krogen och faktiskt ha roligt. Minns ej när det hände senast.  
Veckans måltid: Fyra små rätter på Thai Garden med Belle på Alla hjärtans dag.   
Veckans borde: Packa upp kanske.
Veckans godis: Chips. Ehe. 
Veckans sämsta: Att jag har varit så nedstämd och ledsen. Men så är det väl ett tag och så ska det väl vara också. 

p o k från det nedsuttna soffhörnet

 

den osminkade överkontrasterade sanningen (tydligen). i det allt för välkända nedsuttna hörnet i tresitssoffan i hemmingsmark. i kanske lite för kort polo croptop och kanske lite för låga jeans och kollar på yukon men med pappa. grinar över att de kanske ska lägga ner min gamla skola, det bästa med hela byn och det enda som håller kvar folk här och kramar farfar så fort jag får tillfälle. breakade the news för min pappa att jag ska tatuera mig, trodde tall-motivet skulle glädja min skogshuggarfar men jag blev muntligt arvlös. ahopp. sa igår halv-fuckyou till alla hjärtans dag och panikbokade bord med bästa belle på thairestaurang® men saknade inte rosbuketter eller champagneglas utan fann bara allt så jävla löjligt. ikväll ska jag dricka öl/vin/rosa drinkar med tjejor och sånt där man gör i liten norrlandsstad ni vet. puss och kram. 

Helt galet ju.

Här händer allt och inget på samma gång. För tre dagar sedan packade jag för att ta alla mina saker till ett källarrum i pite och igår tackade jag ja till en etta mitt mellan stan och solbacken. Jag vet inte hur länge jag får ha den men under minst en månad är det mitt alldeles egna hem. Och sen löser det sig alltid, det vet vi ju. 

Helg.