2014-listan.

 

Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut?

 

Jag jobbade som butiksansvarig. Tågluffade. Besökte åtta länder jag aldrig varit i förut. Var singel, länge. Nästan ett helt år. Köpte en bil. Flyttade två gånger på ett år. Bestämde oss för att starta eget, att sälja grejer vi gör. Ansökte till socionomprogrammet, och kom in. 

 

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

 

Nej, nix, no no.

 

 

Vilka länder besökte du?

 

Danmark, Kroatien, Tyskland, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Nederländerna och Polen. 

 

Är det något du saknar år 2014 som du vill ha år 2015?

 

I och med att jag ju bytt städer lite nu och ska göra igen, och många av mina vänner också åkt iväg så skulle jag vilja ha alla på samma ställe. Så less på att alla jag älskar är utspridda över hela världen känns det som.

 

 

Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas?

 

Den tjugofemte december, den tjugoåttonde juni och tjugofemte-tjugosjätte juli. 

 

Vad var din största karriärsmässiga framgång?

 

Att jag blev butiksansvarig/butikschef. Så ofantligt stolt över det. Och sen, ja, hojnahejna - out soon!

 

 

Och din största framgång privat?

 

Att jag vågar vara mig själv utan censur. 

 

Vad spenderade du mest pengar på?

 

Resor, hyra och bilen.

 

 

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2014?

 

Thomas Stenströms Slå mig hårt i ansiktet, Allt från Panda Da Panda, speciellt detta album. Kitoks Paradise Jokkmokk. Bland annat.

 

 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

 

Så jävla mycket gladare. Det började på sämsta sätt med otrohetsdraman och stressiga flyttar, men alltså? Det här året? Jag blir tårögd på hur jävla bra det blivit. 2014 har varit mitt livs bästa år, och jag tror så jävla starkt på 2015.

 

Vad önskar du att du gjort mer?

 

Vågat kanske. Vågat tidigare. 

 

Blev du kär i år?

 

Flera gånger och om igen. Och nu är jag ju så sanslöst kär i en, i min. Och ihop. Shit. 

 

Den bästa tv-serien?

 

Girls, Historieätarna och Game Of Thrones. 

 

 

Bästa böckerna du läste i år?


Jag fastnade start för Torka Aldrig Tårar-serien och sen har jag börjat läsa en Haruki Murakami-bok, men vet inte om den riktigt fallit mig i smaken än så länge. 

Bästa filmen du såg i år?

 


Oj. Minns ingen sån där wow-upplevelse filmmässigt, och jag är ju jättedålig på film. Men Star Wars-filmerna är ju min all time favourite.

 

 

Den maträtt du åt oftast 2014?

 

Bön och linsgrytor. Tror jag åt detta ca 2/7 dagar, jämt. Varje lördag. pancakesfrukost. Och pasta och nudlar, tågluffarens gourmet.

 

Något du önskade dig och fick?

 

Intagningsbesked på socionomprogrammet.

 

 

Vad gjorde du på din födelsedag 2014?

 

Jag låg och kräktes och var obarmhärtigt bakfull i min säng. Sov till 19 ungefär. Fast kvällen innan hade jag haft ca världens bästa tjejfest, så det var nästan värt det. 

 

Högsta önskan just nu?

 

Ja men. Världsfred.

 

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

 

Om Feministiskt initiativ kom in i riksdagen exempelvis.

 

 
 

Vad fick dig att må bra?

 

Mina bästa bästa bästa vänner. Alltså. Hur medveten man blir om vilka man vill ha nära när ens värld vänds upp och ner. Fy helvete vad jag älskar er. 

 

Vem saknade du?

 

Återigen: Mina bästa vänner som är överallt. Utspridda i Norrland och Skåne och på andra sidan Ishavet. 

 

Vad är du mest stolt över?

 

Mig själv. Att jag ställde mig upp, inte lät mig sparkas på något mer och bara gjorde det så jävla bra. 


December.

December är månaden då allting tog slut och då allting tog fart. 
 
Jag var hemma i Piteå varenda helg. Hånglade och gick på inflyttningsfest utklädd till min Pappa, grät över min Farfars kärleksberättelser och umgicks så mycket jag kunde med Carolina. Började packa undan allt i min lägenhet. Trodde inte alls att det skulle bli så känslosamt, men det blev det. Att flytta. Igen. Jobbade min sista dag på T-magasinet och sa hej då till mina älskade kollegor, fast jag kommer ju aldrig kunna säga hej då. Alltid vi ses snart igen. 
 
Julen var middag hemma och julklappslek och fika hos familjen Hägg/Lundmark. Åh. Familj, min andra. Skissade och skrev och ritade och planerade. Hojnahejna - Pitefint Apparel, nu jävlar blir det här.
 
Och så blev det ju på riktigt, du och jag. Så jävla kär.

November.

Räknade dagarna till jul och allt vad det skulle innebära. Varför minns jag inte November? Skrev såhär iallafall:
 
Jag blev full en lördagskväll, kramade livet ur de jag älskar mest. Sov en hel söndag, räknar dagarna till helg. Det är ingen söndagsångest, det är en längtan bort; en längtan hem. 
 
Det är bra nu? Jag andas lätt. Saknar längtar fattas, skrattar håller om delar säng. Det här året är föralltid brännmärkt i hjärtat på mig, från första dagen till den sista. 
 
Det finns inget jag vill göra ogjort, bara massor jag vill göra om. Jag vill slå dig istället för att kyssa dig hej då när du sist lämnade av mig, jag vill åka tillbaka till varma medelhavsstränder, åka båt igen längs amsterdams snirkliga kanaler, jag vill säga att jag älskar dig. Men du var aldrig tillräcklig för mig. 

Oktober.

I Oktober slutade vi ses, och ja det var nog lika bra. 
 
Halva Piteå kom till mig och vi drack te till sent på natten som vi gjort sen vi var fjorton, jag kramades åh helvete vad jag kramades. Släktkalas och vi poppade Champagne för våran 30-åring. Firade våran älskade chef som fyllde 31 med middag på restaurang, red (!), umgicks med mina skelleftetjejor och saknade de jag sagt hej då till. Som flyttat från landet, söderut och ännu mer söderut. 
 
Spenderade en hel dag med att fixa och dona till utklädnad. Drack öl och skrattade med bästis på C. "Har du pratat med I? Det måste du göra!" och så blev det så. Jag minns hur jag återigen kände att den där jävligheten slutat i något fint. "Jag kommer hem på två veckor, vill du ses och typ dricka öl?" Och så bara tog du mitt hjärta, redan där. 

September.

Vi fortsatte ses, sågs in i oktober. Det var knackigt, men oj vad jag gillade dig ändå. 
 
Jag bjöd hem på brunch, åt lyxfrukost hos Annika i Umeå och hälsade på min Mormor för vad som skulle bli sista gången innan hon flyttade in på hem. Men det visste jag ju inte då. Jag började skriva ännumer. Rev upp alla känslor. Kom på vad jag ville göra med min utbildning. Nej jag skulle inte vara tyst. Aldrig mer tyst. 
 
Nej September var röv. Helvete vad dåligt jag mådde. Ett år i Skellefteå och jag ville bara därifrån. 

Augusti.

Fyllde 21. Firade in min födelsedag i Skellefteå med hemmafest, världens finaste tjejer som jag ju älskar ihjäl och "vad gillar ni bäst med Gabrielle"-leken. Min tredje (och sista) krogenrunda i den staden och sen var jag bakfull hela min födelsedag. "Hoppas du har en bra födelsedag!"-sms när jag kräktes och sov om vartannat. 
 
Bjöd in mina vänner till mitt barndomshem för födelsedagsfika och sen en sommarfika med släkten. Varför fira en gång, när man kan fira tre. 
 
Augusti gick förbi fort. Vi gjorde palt ihop och höll om varandra nätterna i ända. Jag blev bjuden på libanesiskt av min chef och det kändes helt fantastiskt att vara alla jobbtjejer samlade igen, för jag skulle ju snart sluta. Ungefär nu började detta kännas bara mest jävligt. 
 

Juli.

Helvete. Vart börjar man? Amsterdam, Berlin, Prag, Krakow, Budapest, Ljubljana, Bled, Pula. Parkhäng och prossecco vid kanalen i Amsterdam. Mauerpark, St Christophers, spöregn och Die Mauer i Berlin. Fantastiskt återseende, utsikt över hela staden och oändligt med staropramen på fat i Prag. Auschwitz-Birkenau i Krakow. Bad, fontäner och öl för 750 ft på ruinbar's i Budapest. Vackraste landskapet jag sett i Slovenien och sol sol sol och dagsfylla i Pula. 
 
Juli var min bästa månad. Jag åkte på tågluf med min bästa vän i en månad och sen när jag kom hem spenderade jag mina sista dagar i solstolen med en öl i Hemmingsmark. Hemvändarfest på PDOL och sen började jag om att jobba igen.
 
Jag bestämde mig för att sluta på jobbet. Sa upp mig, och sen fyra månader senare skulle jag sluta.

Juni

Räknar ner dagarna till semester, den 28e skulle vi ju åka iväg. Bara fyra veckor. 
 
Jag köpte en ny kamera, förfestade utanför Emmy-Sols lägenhet i högsommarvärme med mina skelleftetjejer och ni vet kände bara "tack allt helvete som hände förra hösten, för det ledde ju till det här. älskar dessa tjejer. 
Firade Mammas 50årsdag tre månader i efterskott i sommarhetta och spöregn. 

Sen åkte vi ju. Jag satte mig på flyget till stockholm -> köpenhamn tidigt på morgonen och betalade 153kr för att ta taxi från min höjd in till stan. Kramade om min bästa vän för första gången sen flera månader och försökte förstå att det här äventyret ju var igång nu. 

Köpenhamn var öl, män och lite mer öl. Dansade till 05:15 på underground r'n'bklubb med rök i hela lokalen och självlysande målningar på kolsvarta väggar och hånglade utanför McD samtidigt som vi diskuterade stjärnbilder och jag försökte lära ut svenska/bondska. Och sen åkte vi ju vidare. 

Maj.

Jag hade inflyttningsfest och tog ner lite av lilla pite till skellefteå, grillade ute på gården och satt på brädhögar tills det blev för kallt. Hej då-fest och Balder-taket till solnedgång, fast den kommer ju aldrig på sommaren här uppe. Cykla hem med punktering. 
 
Hälsade på Emmy-Sol på Tuvan och fick hästgosa lite i stallet. Hej då nu åker ni till USA i en månad & födelsedagsfika i kollektivet och en sån där kväll när man bara dör över hur bra vänner man har. Gick in våren på kyrkmuren, blekte håret orange och gick upp på ett berg i regnet med Leo. 
 
Du slutade äntligen höra av dig. Tack för det. 

April.

Firade Påsk med grillmiddag i kollektivet, och långfredag var konsert i källarlokal med rökrum. Fimpade sönder mina strumpbyxor, men minns så väl hur vi kom lite lite närmre just den kvällen. Åh, som vi dansade. 
 
Drinkar på klubben/sportbaren/krogen du och jag, "har du träffat Gabrielle?" och "vi fick ingen choklad i den här, jag vill ha en ny."
 
Åkte till Lund och hälsade på Simon där blommorna slagit ut och det var för varmt för jacka. Sommarbyxor och linne, två flaskor vin, läppstift på alla andras läppar och skämde ut mig. Igen. Full på centralen i Malmö, men ingen känner mig i den staden. (Utom 1, såklart.) 
 
Efter att inte ens ha vågat ta i varandras knän slingrar vi oss mellan varandra. Hah. Intensivt. Men kort. Men det visste vi ju inte då. 
 
Mycket Hemmingsmarkskärlek och drömmen om barndomsgården väcktes till liv, på allvar. 
"Pappa, hur mycket ska ni ha för huset?"

Mars.


Det är två månader sedan nu och vi går ut och äter. Jag firar.
Det är invigningsfest på rivhuset, üni foreman har premiärvisning på deras musikvideo och vi är där allihopa och kramas och dricker vin.

Vi smider storslagna planer för den här sommaren, och helvete nu är det våran tur. Stjärnsystrar förevigt, nu är det du och jag.


Utflykt på kallesbacken och så bodde jag oftast i kollektivet. Vindruckna cigarettkvällar, ni vet.
Jag hälsar på min älskade mormor, åker på födelsedagsfest i Umeå och drar med min bästa tjej på fest nere i Skellefteå. Träffas. Blir bjuden upp till fjällen, men åker aldrig dit. Hånglar på hemmaplan.
Dricker ur halvlitersvinglas, premiärar på verandan och skämmer ut mig totalt. Ramlar i trappen och blir sjukskriven i en vecka. Men ingen känner ju mig här.

"Bby, ikväll är det jag som bjuder på drinkarna. Vad vill du ha? Vi tar två jägerbombs."


Staffan Degerman, Reseledare, Monty Pyton och lite annat.








Februari.

Flyttar ut. Hittar hem. Lägenheten luktar rök och jag vet ingenting om det här området jag ska bo på, vet ingenting om den här staden. Men det blir mitt hem. Flyttar sakta ut ur flyttkartonger, hänger upp gardiner och tavlor. Fotografierna lägger jag i album och har närmast sängen. Det blir så tydligt, nu. Vilka jag vill ha nära.


Firar alla hjärtans dag med min bästa vän som är hemma från London i ett litet tag till, vi äter fyra små rätter på thairestaurang och helvete Isabelle, will you be my valentine?


Jag gråter jävligt mycket. Av lättnad. Aldrig mer nu. Nej, aldrig mer.


Skrev såhär:
Under alla år gav det mig fan ingenting att tänka på andra så nu lägger jag bara energi på mig själv. Och helvete vad bra det känns.


Januari.


I ett hus hos någon jag aldrig träffat förut samlas ett helt gäng, numera utspritt i ca tre olika städer men ändå tillsammans, och så jag, för att fira in det nya året."Hej jag heter Gabrielle" och "ja, jag känner ju ca ingen i den här stan, vi måste ta och ses någon gång!". Klockan slår 2014 och vi kysser varandra grattis till detta året. Jag har druckit lite för mycket vin öl bål drinkar kaffe karlsson men vad gör det om hundra år, nu är det ett nytt.


"Vill inte du vara med mig längre?". Jag hade inte ens hunnit äta upp min frukost så var det slut. Med tre bokstäver raserades hela min värld på några sekunder. Djupa andetag, sen var det över.

 

"Nej."

 

I mitt barndomshem spenderar jag sju extra dagar. Andas ut och försöker hantera, pratar om det så lite som möjligt, vill bara glömma att det ens har hänt.

 

Jag har blivit befodrad, fått tjänsten som butiksansvarig. Kan inte fatta. Överlycklig. Jag? Jag är bara 20, vad vet jag om allt det här.

 

Så jag kommer tillbaka. Måste jobba. Vi... Får det att funka. Inte alls. Åker hem så ofta jag kan och försöker förstå. Det här stället var aldrig mitt hem, och nu måste jag härifrån.  

 

Jag åker på fest i hemstaden och du och jag blir tighta på en gång. "Du är lite av min solskenshistoria, C."

 

Det här skulle bli början på det bästa året i mitt liv, och det här skulle bli det bästa som kunde ha hänt. Det visste jag bara inte ännu.