Hej och hej då.

Hej bloggen. Det här funkar inte riktigt längre. Jag tror vi måste bryta upp. Vi tar en paus nu på obestämd tid. Puss och kram. 

jadå.

mitt i jävla natten och tryckta ord och konstiga meningar, saker man inte borde säga men som sägs per automatik för vi har varit igenom det här så jävla många gånger förr. och säger inte det allt. det bränner i låren armarna hjärtat magen överallt. för aldrig ska man lära sig och aldrig ska man vara tillräckligt stark tillräckligt länge. två år just idag för två år sedan men nu bara en och en halv månad. så konstigt hur allting blir, men det blir eller så blir det inte och ibland är det så mycket bättre att bara låta det vara uppfuckat att bara låta det vara. 

Idag kan ni läsa det här:

Hälsningar från feminister. Ett inlägg där Flora samlat in ord från sina läsare om varför de är feminister. Här del två och tre.
 
Bristen på jämställdhet är ingen åsikt, det är en kunskap. Jätteviktig text av Hanna Persson om den kamp mot rättvisa feminismen faktiskt är. 
 
Vi får reagera och agera exakt hur vi vill. Hej Blekks inlägg om sexistisk reklam och ett "experiment". 
 
Nytänk i modeindustrin.  Dagens AHA-text. 
 
Denna och denna text från Politism.se 
 
Jag vill höra den icke vita kvinnans historia. Annie Bramme Seys som ett svar på Expressens 8:e mars kampanj med enbart vita kvinnor representerade. 
 
Öppet brev till Metro. Lo skriver ett fantastiskt brev till Metro efter deras problematiska löpsedel om felaktiga våldtäktsanmälningar i veckan. 
 
Att bryta illusionen om kvinnan. En viktig text av Ninni om just det. 
 
Den här viktiga statusuppdateringen. 
 
Och så klart en massa massa annat. Jag önskar att den här dagen ej behövdes men nu gör den det och det med besked. Idag propsar jag även på att rösta på ett parti som öppet jobbar med jämställdhet i både eu-val i vår och riksdagsval senare i höst, lyssna på podcasts som Fan vad fittigt och Maktministeriet, inte säga grattis och klappa på axeln för idag är en dag att uppmärksamma förtryck, men att som kvinna sträcka på sig och ta plats och tala högt och säga till och säga ifrån. Idag och alltid. We can do it, puss och kram!  

Det som gör mig mest förbannad är de som ifrågasätter.

Jag ska kliva ut från bussen och en äldre man ser mig tydligt i ögonen och säger "damerna först" som en trevlig gest och lägger armen om ryggen på mig precis innan jag ska gå ut. Ler och säger "nu kan vi gå över vägen" när bussen kört förbi och ingen mötande bil kommer. Jag blir rädd. Jag blir genast medveten om att jag har kort kjol på mig och att min stora väska jag har träningskläderna i slår ganska hårt mot mina lår. Är så jävla rädd att min kjol ska åka upp eller fladdra eller vad som helst. Utanför ICA sitter en man och tittar på mig lite för länge. Lite för hård i blicken. Och jag blir så jävla rädd. 
 
Det är när jag går hem från bussen, är på krogen eller när jag handlar mat som jag blir rädd och som det isar i hela kroppen på mig. Det är inget påhitt, det är inget självvalt eller inbillat utan det är en faktiskt rädsla baserat på hundratals egna och återberättade upplevelser. En hand på ens innerlår och rumpa innan en bio, ett försök att ta en på bröstet innan man ens sagt hej, ens hand mellan ens ben utan något som helst samtycke. Det händer hela tiden. Överallt. Och det som gör mig mest förbannad är de som ifrågasätter. "Vadå sexuella trakasserier, något sådant har jag aldrig varit med om", "vadå sexism, något sådant har jag aldrig råkat ut för", "vadå varför är du rädd bli våldtagen, sånt händer ju aldrig". Att du blivit skonad detta förminskar inte min upplevelse, mina erfarenheter och min rädsla. Jag vill inte vara rädd. Jag vill inte tänka en extra gång vad jag tar på mig, om mina bröst syns lite för mycket eller om kjolen är lite för kort utan jag vill kunna ha på mig precis vad jag vill när jag vill och gå precis vart jag vill när jag vill. Jag är så färdig med att ses som ett objekt och något som finns till för att behaga den manliga blicken. 
 
Så snälla sluta ifrågasätt mig utan ifrågastätt istället varför det är såhär. Fuck sexismen, fuck patriarkatet, fuck alla sexister och antifeminister. Så, tack för mig