Piteå.
I helgen har jag varit ute och njutit av mitt alldeles egna vintersagoland och gått från kär till ännu kärare. Jag tror våren är påväg, även här uppe i norr.
<3.
Du vilar ditt huvud i mitt knä, med din ena hand som stöd och den andra vandrar försiktigt upp och ned för mitt ben. Du slappnar av, andas tungt. Jag stryker dig försiktigt över axeln och drar mina fingrar genom ditt mörka hår. Tar en klunk av min tyska favoritöl. Räknar födelsemärken på din arm. Jag andas tungt. Slappnar av.
Alldeles snart åker jag hem igen. Tjugo mil söderut till ett nymålat studentrum med hundratjugossäng på golvet. Lämnar isbanor och termoskaffe, ihopslingrade armar och ben i en soffa och byter ut för föreläsningar, café latte på stan och en och annan svordom över svårförstådd kurslitteratur. Det här nya livet är svårförstått och komplicerat, men det är ändå mitt, och något jag ska komma underfund med. Men tills dess tar jag en till klunk öl, fortsätter stryka i ditt mörka hår och räkna födelsemärken. Jag är ju så obarmhärtigt kär i dig.
2015:
Det här året har jag bestämt mig för att vara ledig hela sommaren. Dels för att jag vill vara hemma i Piteå och insupa så mycket norrbotten jag bara kan, men också för att jag har jobbat varenda sommar sedan jag var femton, jobbat heltid senaste året och helt enkelt vill unna mig (priviligerat) extra lång semester. Så; på dessa 3 månader vill jag:
- Resa utomlands. Alla mina tidigare stadsresor har varit fantastiska. London, Prag och Dublin och tågluffen ifjol såklart. Men är det något jag längtar efter nu är det att ta mina nära och kära till en varm strand, en solstol och så en öl i handen. Vill läsa böcker och hångla, och äta gott.
- Fjällvandra. Massor. Vi talar om Kebnekaise, Pappa har lovat mig Stora Sjöfallet med husvagn och så bearbetar jag älskade Isak till en helg med tältövernattning, tomatsoppa tillrett i trangiakök och de vackraste vyer du någonsin sett.
- Bada. Vill vara blå om läpparna och skrumpen om fingrarna, spendera alla varma sommardagar i Gåssjön, Hemlunda, Lillträsket eller på Havsbadet.
- Vill att mina ben ska orka bära mig en hel mil. Vill orka hela rundan runt hemträsket och lite till. Varenda sommar sen jag blev tonåring har varit "sommaren när jag börjar springa". Men nej, nu ska det bli så. På riktigt.
- Vill ha den där stora Hemmingsmarksfesten som aldrig blev av förra året, efter en för intensiv Juli månad. Vill sätta upp partytält och bjuda på bål, och fira att det är min födelsedag såklart.
- Åka på Way out West. Behöver jag ens säga mer?
Femtonde februari tvåtusenfemton.
Mitt hjärta slog dubbelt när du öppnade dörren till våran ölkväll den där lördagen, och nu när jag räknar månaderna en två tre så slår det dubbelt igen. Det skulle ju aldrig bli vi. Men det blev det. Intensivt och påskyndat men starkare än något tidigare.
I töck om dä, i älsk dä, i vell ett vara vä nan anne än du. Nu ha du orke vä mä i tri mane, visst få vä hoppes på mang dell. Du å jeg baby. Ållte du å jeg.
Senaste veckan.
Veckans humör: Den här veckan har fått mig att må så himla bra, speciellt helgen. Veckans vill ha: Ordning på mitt studentrum. Har burit upp på vinden, kommit med möbler, fått ommålat och möblerat om. Så nu vill jag göra det här till mitt. Veckans köp: Duschdraperi, router och sånt man behöver när man flyttat till nytt. Veckans favoritplagg: Dalmatinerklänning. Veckans frisyr: Uppsatt. Väntar på att min impulsklippning ska växa ut igen. Veckans händelser: Flytta in i studentrum, åka hem till Pite, lansera HojnaHejna (och glädjas över dess fantastiska framgång), vara kärkärarekärast och krokodilfrukostfika med bästis. Veckans saknad: Piteå. Veckans festligaste: Dricka vin till fredagsrisotto och dricka helg-öl med pojkvän för att senare somna i soffan före 22. Veckans måltid: Onsdagspizza med marta pia susa. Knytkalas som slutade i fikonpizza med valnötter och honung. Veckans borde: Hålla i pengarna. Veckans godis: Torkade fikon och knastriga vindruvor. Veckans sämsta: Koncentrationssvårigheter.
Februari.
Åker från ett hem till ett annat. Där plogvallarna mäter högre än mitt huvud och nästan varenda gathörn får mitt hjärta att slå lite snabbare, allt här är ju minnen. Det som vanligtvis går på tre tar nu fem timmar. Kör tjugo mil genom snörök och helvete du fattas mig redan.
Vi fotograferar, redigerar, författar och lanserar. Klapp på axeln, fy fan vad bra vi gjort det här. Jag går runt och reklamerar min stad på axeln, orimligt stolt över vart jag råkade födas. Pite-Patriot ända ner i tårna. Hämtar ut nycklar till min nya alldeles egna bostad. Ska få hela rummet ommålat i "äggskal" och ta ner så mycket hemma jag bara kan på de 20kvm. Skriver skolarbete och planerar hemresa, igen. Hej Februari, det känns rätt skönt på något sätt att du är årets kortaste månad.
