Alltså.



När jag går längs vattnet 07:20 i underställ och löparjacka, sitter på torget utan halsduk under lunchrasten, springer så långt jag kan på löpbandet eller öser teer på jobbet så kan jag inte annat än att le. Det är höst men jag är inte kall på insidan, utan lika varm som färgerna i löven. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0