Idag fyller min Simon år. Min barndomsbästis, han som stod upp för mig hela våran skolgång, sa ifrån när inte jag gjorde och som nu säger till varje gång jag är orimlig och inte är rädd för att vara ärlig. Min storebror, min bästis. 

Jag blev nyss 21 och nu är han redan 22, födda samma år men det känns som att han är tio år före mig ibland. Och jag minns fortfarande hur jag var kär i dig i lågstadiet och hur jag grät på skoltoaletten när du inte ville dansa med mig på discot. Och snart är vi sambos, om än tillfälligt.

 

Grattis på födelsedagen käraste du.