Känns helt overkligt.. Några ifrån byn var tidigare idag med om en olycka på e4an. Kände inte själv familjen särskilt väl, men min lillebror var nära vän med deras son. Hade det inte varit för att jag jobbar imorgon hade jag gått till bönhuset och tänt ett ljus för dem. Får helt enkelt tända ett hemma ikväll istället.

Ska försöka gå och lägga mig nu, men känner på mig att både jag och brorsan lär sitta uppe så gott som hela natten.

Fredag: 13:15 tog 6 stycken pitebor bussen mot Skellefteå för att inta den pågående trästocksfestivalen. Lite mindre än 1½ timme senare var vi framme så vi tog våra gigantiska väskor fyllda med tält, sovsäckar och dylikt och begav oss mot det ställe vi skulle spendera natten. En lunch på Max och middag på Wok & Roll senare gick vi allihopa tillbaka till lägenheten i Älvåker för att starta partyt.







Tog vägen vid älven till Nordanå, stannade under bron för att göra sånna där nödvändiga saker som att ta kort.





Väl inne på området åt vi Langos något så förbannat. Vi gick nog mellan campingen och området bara för att få oss nå friterat bröd fler gånger än vad vi kanske borde ha gjort. Det känns idag, så att säga.







Nattmat på MAX och sen gick jag tillsammans med Leo och Simon tillbaka till Älvåker igen för att spendera natten i lägenheten.

Lördag: Möttes upp i stan och åt lunch på Dallas, sen gick merparten av våran lilla grupp till Anderstorp för att få duscha i lägenheten som Belle och Patrik sov i under helgen. Jag gick med Simon för att hämta mitt pick och pack och sen sammanstrålade vi allihopa i stan och gick i samlad trupp direkt till campingen.





Alla fina på campingen, mitt och Filips kingtält där till höger.







När kvällen började närma sig och våra magar började skrika efter Langos gick vi på stapplande ben tillbaka in på området, åt våran mat, och gick tillbaka.



... Och gick tillbaka in till området för tusende gången då vi kom på att vi skulle ju se Sonic Syndicate.



Tror inte jag har någon bild som bättre summerar våran tid på festivalen.

Träffade trevligt folk på campingen - gamla som nya, sov förvånansvärt bra i tältet ändra fram tills jag vaknade någon där runt tio och såg att våra sovsäckar var alldeles blöta från att det hade regnat in i tältet under natten. Och att vakna på en skitig camping med en halvblöt kudde och kall sovsäck utan rinnande vatten (fast ja, vi hade ju såklart regnet, som det inte var så lite av heller) är faktiskt inte helt okej. Menmen, då hade jag ju en alldeles fantastisk fredag och lördag, antar att det väger upp det hela.

Vet inte ifall något har kommit tillbaka, men tomheten är nästintill borta. Fyller den med jobb, umgänge och till helgen trycker vi dit lite trästocksfestival.

Känns fortfarande alldeles förjävligt att ha växt tillsammans, men tydligen inte växt ihop såsom det kändes. Och det är fortfarande jobbigt att vakna upp mitt i fredags-, lördags- och söndagsnatten av att man fryser så mycket utan att ha någon med långa armar som kan hålla om en.
Känns fortfarande hemskt att det inte handlade om dig och mig, utan det runtomkring.

Men det är nog okej. Jag tror det är okej att det känns så, iallafall nu.

Efter en sanslöst varm dag på stan avslutade vi gårdagen med en kväll nere vid havet. Ingen fika eller eld denna gång, men skönt vatten, Filips första dopp (!!?!), många skratt och en bra kväll med fint folk.
Efter bad och bus cyklade vi hem till Belle och såg I taket lyser stjärnorna med en stor skål schlirv.












Fin onsdag!

Ja just ja, det finns dagar som i Lördags också. Då vi samlades några stycken på Hemlunda runt en fin liten eld med filtar och fika. När folk började dra sig hemåt en efter en tog vi resterande hem till Isabelle för några koppar te och tvingade Simon läsa högt ur Cosmopolitan.







Svartvitt, det enda rätta.

Det finns dagar som idag, när man istället för att sitta ute i det fina vädret sitter inne och läser fina sms som man sparat i en viss mapp på mobilen om och om igen. Sånna som man fick i augusti och september 2009 och de som man fått för någon dag sedan.

När man fortfarande lever på det där sneda leendet för snart två veckor sedan eller den där kramen från den där fina vännen för några timmar sedan.

Det finns dagar som idag, när man kanske egentligen inte borde men bara är sådär löjligt glad.

när jobb, resor och tiden inte är på ens sida
när man inte ses så ofta som man borde
och saknad är det enda man känner

Hade en fin dag i stan med Isabelle och stundvis Tommy och Frida. Fyndade en riktigt fin tröja och fann även tid för att trycka en subban-macka och en mjukglass vid stora eken på torget.

Kvällen avrundas på finast möjliga sätt: Med Belle, jordgubbar, supernatural och nog lite bad. Fast först - storstädning, mitt rum är inte nådigt..

I Fredags hade det varit så jäkla bra väder hela da'n så när kvällen kom åkte jag och mina fina iväg till Pottan och njöt av kvällssolen. Vi spelade fotboll med en volleyboll och tog oss ett ordentligt dopp. 



Fotboll, mitt lag vann. (y)



Jag och Snoris: "Ta kort på oss!!" Sara som är helt skev och sne där till höger.



Puss.



Nybadad FinisFrida.



Mina pojkar!



Bästbelle.

Ikväll blev helt enkelt en repris på gårdagen plus man-bortfall, minus fotbollen.  



Fina Sara.





Fina allihop.

Imorrn är det jobb och nu är det en halvtimmes film och sen sängen.
Puss!

(De sista tre bilderna är tagna med Saras 50mm f/1.8.
Känner att jag måste investera i ett nytt objektiv. Typ nu.)