Tjatar mig till förlängning och således ett tolvtimmarspass på veckans sista dag. Vid sju smågråter jag på golvet bakom kassan av fullkomligt oklar anledning. Vet ej om glad/ledsen. Eller bara utmattad. Längtar efter den trygga doften av vedeldning i pannan kvart över sju en lördagmorgon och när pappa surplar i sig smörgås och te efter en hösteftermiddag i skogen. Längtar så jävla mycket hem.