Tredje september. Alldeles i början på hösten och en så jäkla bra dag, idag fyller nämligen min bästa vän tjugo år. I sju år har vi känt varandra nu, gått igenom alla år från tretton till tjugo och nu är vi plötsligt inte tonåringar längre. 

 

Isabelle är lite som min andra hälft. Ni vet, drar med mig ut på äventyr när jag inte vågar och får mig att göra saker jag alltid velat men inte törs. När jag har varit med om kriser i livet har hon alltid suttit brevid mig och hållit om och tröstat, strykt mig över ryggen medans jag har hulkat fram några ledsna ord genom tårarna. 

 

Isabelle är alltid tillräckligt rak och rättfram med mig, säger som det är och får mig att rycka upp mig när jag helst bara tycker synd om mig själv och kommer på roliga små och stora saker för oss att göra. Hon är otroligt social och får vänner vart än hon går, hon får mig alltid att skratta och hon får mig att skratta sådär gott rakt in ifrån hjärtat ni vet. Hon är sådär bra med barn som jag önskar att jag var och hon är klok. Och duktig på allt.

 

Så idag fyller hon år och om två dagar får jag träffa henne och se hennes nya stad. Min bästa vän, min bästa allt.