Nu har jag packat alla mina ägodelar, plockat ner i kartonger och stora kassar. Jag har tömt mitt flickrum och vänt ut och in på alla minnen. Väggarna talar om högljudda skratt, femton stycken på tio kvadrat, ångestnätter och nätter då vi inte kunnat sluta hångla. Viskar tyst om tekvällar, fikakvällar, sova-över-kvällar, fyllekvällar. Pojkvänner, vänner, bekantskaper som kommit och gått. 

 

Men nu åker jag iväg. Jag tar mitt pick och pack tre trappor upp i ett brunt tegelhus till en hörnlägenhet med takfönster och ett litet kök och lämnar flickrummet med allt vad det innebär bakom mig. Lämnar huset och skogen och hemma för en etta mitt i stan. 

Det känns vemodigt och skrämmande men mest av allt känns det som ett jävla bra äventyr. Vi hörs igen när jag hunnit installera mig. Ha lite tålamod. Puss