Klockan är någonstans mellan natt och tidig morgon. Jag har sagt det jag ska säga, gråtit de tårar jag ska gråta. Mitt huvud vilar försiktigt på din arm och du ser frågande på mig, som om du undrar vad riktigt jag vill att du ska säga, vad man svarar på det jag just sagt. Det blir tyst och vi väntar på att något ska hända. Så jag tänker; ja, vafan är det jag vill att du ska säga