Klockan slog just tolv och mitt huvud är tungt som om jag inte sovit på flera dagar. Stora moraklockan låter högt och jag tar det som ett tecken på att det är dags för mig att gå och mysa i hästtäcket.
Jag ångrar nästan lite att jag slutade vara hästtjej, jag fick ju så himla fina påslakan på den tiden.