Min lillebror Alexander fyller 15 i sommar och är mitt inne i sitt tonårsuppror och ovanpå det har han asperger så det är lite allt på en gång. Vi har inte ens nästan så bra kontakt som jag hade önskat, men jag hoppas väl att det kommer med åren. Han gör inte så mycket annat än att spela x-box och smsa som en galning så det är väl lite svårt att trycka in lite kvalitetstid med sin syster.

Pappa är exakt 30 år äldre än mig och när han inte är nykommen hem från jobbet och skuffar bort en från kökssoffan är han en sån där pappa jag hoppas att mina barn får. Han lär sig uttryck som epic fail och roflmao för att hänga med, surfar runt på failblog och best of blocket och är sådär töntig som bara han kan vara. Sen har han världens goaste famn också och de bredaste axlarna, men det är ju vi Degermannare kända för.



Mamma är världens finaste men vi började glida isär under mina tidiga tonår och sen har det bara fortsatt. Hon är jätteduktig på att lyssna, målar de vackraste tavlorna och skriver så fina dikter som hon ibland ger till mig när det är alla hjärtans dag eller när jag fyller år.

Sen har jag ju de bästa av vänner också som självklart också räknas in i familjen.