but i'm afraid she'll shoot the messenger

Även om jag kan ha flera människor omkring mig känner jag mig ensammast i världen.
Även om någon säger "Gabbe, Jag älskar dig." så känner jag mig hatad.

Många års problem och svårigheter har nu resulterat i detta...
En trasig själ som hela tiden försöker bli hel igen - Ett kaos inombords.

Jag mår inte lika bra som folk tror, inte heller lika dåligt. Jag mår som jag gör, men jag vill må jättebra.
Är det bara en avlägsen dröm för mig, eller kan jag verkligen lyckas med det?
Egentligen vill jag bara ge upp, men samtidigt så skulle det vara så otroligt olikt mig. Jag hatar att inte klara av saker, och är nog världens sämsta förlorare. Men ska jag då låta den här förbannade skiten vinna över mig?

it burns - it rips - it hurts.




Kommentarer
Postat av: sandraaaaa

jag har precis samma feelings! så ensam, även om jag nog inte är det. så dåligt och samtidigt så bra, och jag vet inte hur jag ska få det bättre.. äsch, nu blev jag poetisk och egoistisk. jag tycker iallafall om dig, gabby o'hara!:*

2008-04-13 @ 01:25:22
URL: http://svampbobbis.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0