Vi fortsatte ses, sågs in i oktober. Det var knackigt, men oj vad jag gillade dig ändå. 

 

Jag bjöd hem på brunch, åt lyxfrukost hos Annika i Umeå och hälsade på min Mormor för vad som skulle bli sista gången innan hon flyttade in på hem. Men det visste jag ju inte då. Jag började skriva ännumer. Rev upp alla känslor. Kom på vad jag ville göra med min utbildning. Nej jag skulle inte vara tyst. Aldrig mer tyst. 

 

Nej September var röv. Helvete vad dåligt jag mådde. Ett år i Skellefteå och jag ville bara därifrån.