Stiger upp tidigt, åker in till skolan enbart för att skriva ett så jävla dåligt matteprov och sen är det helg. Skottar fram en soffa i snöhögen, läser länge i solen och är så jävla glad över att det är vår. Bastar, skrattar, gråter, kramas. Allt är så upp och ner och jag är så osammanhängande, men jag tänker att det får vara så nu. Det måste det få.

Och ikväll ska jag beta av min filmer-jag-måste-se-lista och bara försöka skratta, skratta, skratta. Det måste jag väl få.