Och så kom juli.

Tar cykeln den korta milen till jobbet för att hälsas välkommen av de sötaste små tanter och farbröder som frågar mig på grövsta bondska om et i ha fått mä nan fästman än och om et i sko hava mä na fik eller na, kramar om mig när jag ska gå och kallar mig gullång. Åker iväg till grannbyn och badar, dyker mest bara i några gånger och stannar inte länge men det känns ändå som att det är något man måste göra en sommardag som den. Tar vara på solen nu när den äntligen har kommit hit och häver i mig jordgubbar som aldrig förr.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0