Ser på pappa som slänger upp gipsskivor som om de vore papper, studerar hans mästerverk på samma gipsskivor, dammsuger och andas in tonvis med tjockt byggdamm, blir tvingad övervinna en fruktansvärd höjdrädsla och gör det i slutet av första dagen. Tre, kanske två uppstigningar kvar nu och trots att ångesten nästan vinner när klockan ringer 05.00 på morgonen känns det inte så hemskt. Nu ska jag sova resten av kvällen, puss