breath no more

Alla små bitar ifrån glaset som ska skydda mig faller sakta ner mot golvet.
För vassa för att sätta ihop igen.
För små för att betyda något, men stora nog för att kunna skada mig igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0